Igår var en ovanlig lördag. Hela gänget i huset spreds likt löv i vinden till olika fester (ja, vi har andra kompisar också). Det kändes darrigt och gruvsamt, men i mitt hjärta visste jag, att när jag kommer hem igen är vi åter samlade. Här på 178an.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar