Ett minne, En vision, Ett mål

Jag skulle vilja dela med mig av ett minne. För många år sedan, eller i alla fall för snart ett år sedan, bodde jag inte här på Rullstensgatan. Mitt hem var långt härifrån, i en helt annan del av stan. Nämligen Istidsgatan. Där bodde vi en mycket fin tvåa med balkong och allt.
Hur som helst, så var standardvägen från stan/IKSU/universitetet för de flesta Istidsbor, att cykla till T-korsningen och sen ta höger mot pizzerian. Nu är det så att jag alltid har varit ett stort fan av att skippa kateterna och hoppa direkt på hypotenusan - detta innebar alltså att jag tog vägen förbi Rullstensgatan 178 och på så sätt sparade åtminstone 4-5 sekunder. Oj tänker ni där ute, det är ju där jag bor! Ja just det, där bor ni, och där bor jag, och här bor vi alla nu tillsammans i en vacker symbios. Vi använder ju för bövelen samma luddfilter, jag tycker det om något är ett bevis på samlevnad!
I alla fall så var väl inte Rullstensgatan 178 världens mest imponerande hus i februari, mars och kanske även april. Men så en dag när jag svängde av cykelvägen på väg hem till vår fina tvåa, så kände jag doften av små engångsgrillar som puttrade på. Det var även en tydligen doft av vad som kan ha varit rosévin och även öl. Mitt på gräsmattan ser jag 8-10 rullisar som bara utstrålar livsnjuteri och välmående! Fantastiskt! Där ska jag bo, tänkte jag! Här kan man grilla, sola och dricka sig full mitt på dagen! Och dessutom i goda vänners lag! Som ni ser så använder jag utropstecken lika frekvent som i vilken Kalle Anka-pocket som helst! Damn! Jag kan inte sluta! So excited!! IIIIHH!!
Kontentan av det här till synes rätt meningslösa blogginlägget är att jag ser fram emot grillning och rosévin i plastglas. Ingen grillning före 19:e maj dock!!!

Med grillhandske,
Oskar